Från 1 juli 2019 gäller skärpta bestämmelser för var det är tillåtet att röka och inte.
Restauranger har länge varit rökfria zoner i Sverige. Likaså finns en generell rätt till rökfria arbetsmiljöer och allmänna lokaler och miljöer (som butikslokaler, idrottshallar och konferensrum). Det sistnämnda förutsätter att allmänheten har tillträde till lokalerna.
För golfanläggningar innebär dessa bestämmelser i praktiken att det ska råda rökförbud generellt sett i alla rum och ytor i klubbhus, omklädningsrum och restauranglokaler.
Med det utökade rökförbudet i tobakslagen blir det även förbjudet att röka på uteserveringar och vid entréer till de skyddade lokalerna. Riksdagen har också valt att förbjuda rökning på inhägnade idrottsanläggningar utomhus.
Regeringen skrev i förarbetena att golfbanor, motions- och skidspår inte är tänkta att omfattas av det nya förbudet då det på dessa platser finns möjlighet för rökare att dra sig undan. I den konkreta lagtexten undantas inte golfbanor som är inhägnade (för att hålla människor borta), vilket ett antal banor faktiskt är.
Det finns inga hinder för banägaren (klubb eller bolag) att förbjuda rökning på golfbanan. En sådant förbud kan även motiveras med risken för gräs- och skogsbrand.
Ansvaret för att upprätthålla rökförbudet ligger alltid på ägaren (till exempel klubben) eller den som disponerar lokalen (till exempel krögaren). Den som är ansvarig ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas.